isabelsissa

Igår var den värsta dagen i mitt liv. Det var mammas födelsedag och min duktiga pappa hade stått i köket hela dagen och gjort en jättefin middag, klyftpotatis oxfilé med sås. Till efterrätt skulle det bli kladdkaka med klistyr jordgubbar och spritsblockchoklad. När vi hade ätit klart aten så skulle Thea få sin mat och vi skulle vänta lite med efterrätten så jag gick ner och duschade, när jag går ur duschen så hör jag att mamma frågar Tobias hur det går med honom... Jag går upp och frågar vad som har hänt. Mamma berättar då att Tobias har fått i sig spårämnen av nötter från blockchokladspritsningen på kladdkakan. (Han är dödligt allergisk mot nötter, han dör på en kvart om han inte får mediciner, adrenalinspruta) Jag får panik men försöker dölja det så mycket som möjligt. Tobias ringer till ambulansen och förklarar vad som hade hänt, de åker dirkt eftersom att Tobias går som ett prio 1 larm. Tiden går.... alldeles för fort känns det som. Vi kör ner Tobias till parkeringen och ambulansen kommer, han får spruta och tabletter. Jag åker med Tobias till näl med ambulans. Eftersom at svullnaden i halsen inte går ner så får han inhalera adrenalin och syrgas. Han får även mer medicin. Han kände sig bättre efter alla mediciner som tur är.  Men sen satt jag med honom på akuten från 18,40 till 23,45.
Så rädd som jag var igår har jag aldrig varit  hela mitt liv, tack gode gud att han överlevde.


Det är så synd om pappa också han har jätte dåligt samvete fast han inte behöver, en olycka händer så lätt!